Ung, blundar, ser : oromantiska minnen Supply

Description
Till min tjugoÃ¥rsdag i slutet av januari 1965 flydde jag familj och fosterland. Mitt första barn var ett och halvt, en ny förlovning hade just ingÃ¥tts därför att ett nytt barn med ny kvinna var pÃ¥ väg. Jag flydde i panik undan en oönskad förtidig vuxenhet, tog tÃ¥get till Paris utan att känna nÃ¥gon där, hade bara tusen kronor pÃ¥ fickan. Det skulle bli ett drygt Ã¥r av skuld och frigörelse, elände och intressanta möten, kärlekshunger och erotik. Hade det inte varit för den fula regissören Robert Bresson skulle jag ha blivit filmstjärna och prinsessan Wiazemskys prins. Ödet satte i stället av mig pÃ¥ gatan i Saint-Germain-des-Prés. – En fristÃ¥ende fortsättning pÃ¥ Villkorlig barndom (2016).
Additional Information
Title | Default Title |
---|